Häng i rätt gräng – därför ska du välja papper noga

Har du hört någon gång: ”Det handlar inte så mycket om färgen – det viktigaste är pappret”? Och ja, det är till viss del helt korrekt. När du väljer om du vill måla med akvarellfärg, teckna med markers eller rita kroki – kan resultatet bli absolut bäst om du valt rätt papper från början.
Men vad är då ”rätt papper”, tänker du kanske nu. I den här guiden kan du lära dig mer om termer som gräng, ytvikt och vilka papper som passar bra till just din konstform.

Vad vi pratar om när vi pratar om gräng – och andra termer

Gräng

Ja, vad är egentligen gräng för något när vi beskriver pappers termer? Säkert har du stött på olika papper som beskrivs som fin, medium eller grov gräng. När man pratar om gräng så pratar man helt enkelt om papprets ytstruktur. Ett papper med fin till grov gräng är alltså det släta papprets motsats och uppleves skrovligt när du drar fingrarna längs med dess yta.

Ytvikt
Det som benämns som ytvikt när det kommer till papper är vikten för vad en kvadratmeter av pappret väger. Står du till exempel framför ett papper som sägs ha en ytvikt på 300g, innebär det helt enkelt att en kvadratmeter av pappret väger 300g. Kraftigare kartongpapper har vanligen en ytvikt på ungefär 170–300g, medan utskriftspapper har en vikt på kring 80g. Ett kraftigt akvarellpapper kan ha en ytvikt på upp till 640g.

Syrafritt papper
Ett syrafritt papper är ett papper med ett neutralt pH-värde på 7,0 eller högre. Med ett syrafritt papper undviker du att pappret åldras, blir skört och missfärgas. Så om du vill att ditt verk ska hålla länge, bör du välja ett syrafritt papper.

Kallpressat eller varmpressat?
De flesta skulle nog tänka på en riktigt god olivolja när man slänger sig med termer som kallpressat. Men det är en även en term i som används för att beskriva papper – både varmpressat och kallpressat är egenskaper att utgå från. Med ett kallpressat papper har pappret pressats när det varit kallt, vilket lämnar en grövre ytstruktur, det vill säga en grövre gräng. Och på precis samma vis har man gjort med ett varmpressat papper; pressat det när det varit varmt för att ge pappret en slät struktur. Varmpressat papper är bäst för när du ska jobba mycket med fina detaljer i till exempel en målning.

Limning
Genom att tillsätta bindemedel till pappersmassan stänger man porer och förhindrar att färgen trängen genom pappret; detta kallas för att limma pappret. De flesta akvarellpapper ytlimmas för att minska absorptionsförmågan, på så vis undviker man diffusa färger och görpappret mer tåligt mot vätskan. Det är bindemedlet som bestämmer papprets uppsugningsförmåga. När du använder ett limmat papper för akvarellmålning behöver du fukta upp pappret först så att det sväller, efteråt slätas pappret ut och fäster upp det på en träskiva-eller masonitskiva – sen kan du börja måla.

Akvarell, akryl och gouache
Dessa tekniker kräver sitt papper. Här gör du alltså bäst i att välja papper med hög ytvikt som har en hög upptagningsförmåga, mellan ca 200 och 640g/m2. Papper med en lägre ytvikt tenderar nämligen att bli buckliga och kan också lösas upp om du använder färger med hög fukt. Önskar du en "canvaskänsla", välj ett papper med hög gräng; det vill säga en grövre ytstruktur.

Oljefärg
Även när du ska bemästra den klassiska oljefärgen krävs det lite tankeverksamhet bakom val av papper. Testar du att måla med oljefärg på ett vanligt papper kommer du kanske att märka att färgen absorberas av det sugande materialet. Det traditionella valet är därmed att istället välja att måla på duk, men vill du använda papper så finns det hos oss papper som har förgrundats med gesso, som på så sätt gör att du slipper riskera att få buckliga och ojämna resultat. Välj istället till exempelvis Strukturpapper för olja som är specialpreparat just för tunga färger såsom olja, men även för akryl.

Skiss, kroki och pastellkritor
Jobbar du med lätta penndrag och mycket skiss? Då arbetar du säkerligen smidigast på papper med en slät ytstruktur. I kategorin skissblock- och papper hittar du vanligen papper med en ytvikt på mellan 120 och 250g/m2.

För dig som använder kraftigare material som ritkol och pastellkritor, går det bra att använda skissblock eller pastellblock. En del föredrar att arbeta med pastellblock även vid kroki för att få en grövre gräng, vilket de flesta pastellblock har för att kunna ta upp färgerna på bästa sätt.

Markers och tusch
Block och papper för markers är ofta blödningsfria, vilket innebär att du som ritar inte ska behöva oroa dig för att färgerna blöder genom på andra sidor, eller på underlaget. Det bidrar även till att dina detaljer förblir skarpa, samtidigt som du undviker att pappret bubblar eller löses upp.

Har du inte en kategori som passar dig? Ta en titt bland hela vårt sortiment av papper och block, kanske det du behöver finns att hitta här.